fredag 3 juli 2015

I just can´t get enough - hoppade in på Grit Cardio #crazywomen #loveit

På temat "I just can´t get enough" - (grym låt som Depeche Mode gjorde för er som är för unga för att minnas) så kände jag att jag var löjligt pigg i benen när jag kom hem från BodyStep-passet, #dagensmestoväntade, och så kan vi ju inte ha det ;) Så på vägen hem från hälsokosten cyklade jag inom Motionshuset och frågade PT-Gustaf om det var okej att jag körde hans Grit Cardio på eftermiddagen och det fick jag tumme upp på så länge som jag vilar i morgon #självklarthelgarjagvilodagen



Så, hem och vila lite och käka mellis, hämta barn och så iväg på cykeln igen. Vi var en liten tapper skara som trotsade sommarkvällen och körde ett precis stenhårt konditionspass. #baraliteillamående Det är inte kul så man ler från öra till öra precis (eller jo, PT-Gustaf gör, vet inte om det bor en liten sadist där inne eller om han faktiskt tycker det är svinkul :-D ) men det är så SKÖNT efteråt, kroppen säger liksom tack för hjälpen på nåt konstigt sätt. Och så en triumf-känsla av att "jag gjorde det". Det gäller bara att låta bli att tänka nåt alls dom 27 minuter som föregår den känslan #crazy #justdoit :-D  Typ som när man känner att det rinner utmed benen och man är glad att det bara är svett #haha #blötfläck #harjagduschatmedklädernapå?

Efter passet hade jag ro i kroppen att göra min stretch ordentligt och när jag cyklade hem så kände jag att nu känns kroppen trött på ett bra sätt, nu är jag klar, den här känslan är den jag vill åt!

Texttolkning överlåter jag åt var och en  

Jag pratade också lite med PT-Gustaf idag om hur mycket jag "får" träna, jag får en del kommentarer om att jag kanske tränar för mycket, att jag blir övertränad, skadad osv Han sa att eftersom jag har trappat upp min "dos" långsamt så är det okej att forsätta med många pass i veckan och även fortsätta öka långsamt så länge det känns bra. Det känns tryggt. Jag ligger nu på 7-8 pass per vecka och det känns som en bra "semester"-dos.

4 kommentarer:

  1. Om jag nångång har hintat för många så är det min egen erfarenhet jag gått på. Jag började ju springa jätteförsiktigt (verkligen jätteförsiktigt!!) men fick ändå knän som protesterade efter bara några månader. Skillnaden där var väl att jag var rätt ensidig i min träning. Du kör ju olika delar av kroppen hela tiden!

    Bra att du frågat Gustav iaf tycker jag! Det är inte roligt att sitta med skador när huvudet vill men kroppen protesterar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ensidig träning ökar såklart risken, och du har ju underliggande skador sedan tidigare också! Det är inte bara du som frågat/påpekat/hintat utan det har kommit från ganska många olika håll!

      Radera
    2. Ju mer jag funderar på det, ju mer tror jag att mina knän egentligen har med min rygg att göra. Nu har jag nämligen inte det minsta känning i knäna, däremot rejält ont i ryggen (konstant ischias) efter att jag sprungit... tur jag har en sjukgymnast jag litar på och som är lika "modig" som jag :)

      Radera
    3. Ja, det var ryggen jag tänkte på faktiskt! Har du funderat på att besöka en osteopat och se vad hen eventuellt skulle kunna bidra med?

      Radera

Jag blir väldigt glad om du vill kommentera med pepp eller tips eller bara säga att du har läst! /Marina