Söndagsstyrka - lite halvhjärtat och oengagerat #huvudetärintemed #justkeepswimming

Mitt mentala fokus var inte i gymmet idag och det märktes. Kände mig oengagerad och svag och hade dessutom inte nån riktigt bra plan så jag såg ut som dom där som bara går omkring och lyfter lite här och där helt planlöst. #behöverenmentalcoach

Det jag i alla fall genomförde var lite chinsträning, klarade 3 på assist 8 och då hade jag kört 14/12/10 innan dess. I set-pauserna körde jag vader i sittande benpress, till smärtgränsen men inom komfortzonen, ibland får det vara bra nog så. Men jag måste verkligen få upp min spänst, blev tydligt på thaiboxningen igår att jag inte har nåt pow-wow i benen liksom. Sedan gjorde jag några excentriska pullups (supinerat grepp) vid stången följt av enarmsbröstpressar i cable-crossen. Och så axelrotationer med gummiband såklart. Lite lätt sparkträning mot säcken och sedan gav jag upp.

Jag kämpar just nu en hel del mot min prestationsprinsessa, på flera plan, och mot jante. Det är svårt att inte låta sig påverkas av omgivningen på ett negativt sätt. Jag insåg i fredags att mitt mindset har droppat flera nivåer och jag är på en plats jag inte vill vara på, mentalt. Jag känner mig inte hemma i mig själv liksom. Jag vill känna mig stark, jag vill inte stå framför spegeln och hata min kropp, men ändå gör jag det. Ändå lägger jag inte upp bilden jag tog idag för min kvarvarande (inte så lilla) valk syns för tydligt. Jag vill känna att jag duger som jag är, att det inte spelar nån roll, att jag får lov att vara stolt över mig själv. Jag vill inte lyssna på tisslanden om ortorexi om "men är hon inte lite överdriven nu" och att jag offrar för mycket. Men jag gör det. Jag vill lyssna på dom som peppar som ser mina framsteg, om än pyttesmå, och hyllar dem! Men dom försvinner i mitt mentala träsk just nu.

Så, tills jag hittar min "mojo" igen så är det bara att lyda Doris råd