onsdag 8 augusti 2018

32:2 Death by burpees, igen.. 😅

Det är lätt att tappa perspektivet när man är omgiven av fantastiska atleter varenda pass. Som bara krossar varenda wod coacherna radar upp. När man aldrig "mäts" mot "vanliga" gymmänniskor är det lätt att glömma att 120 burpees (bröstet i backen) är en full workout för dom flesta... men på crossfit är det en liten del av ett pass.

För lite mer än två år sedan gjorde jag 100 burpees (bara till plankposition) och var helt slut. Av bara dom. Idag gjorde jag 120, som "pausunderhållning" i en wod. Perspektiv. Perspektiv. Jag har kommit långt. Jävligt långt. Faktiskt.

Men det tar ju inte bort det faktum att jag dog av burpees, igen. Fan alltså, jag måste lära mig göra dem effektivare det här går ju inte! Coach Johanna var tillbaka igen och hon radade upp en wod som såg ut så här

50 airsquats
50 kb-svingar
50 armhävningar
50 kb thrusters
50 situps
50 kb russian twist

Time cap 30 minuter. Piece of cake. Visst. ... Hm. Men till det var det också EMOM 4 burpees. 😝😏

Alltså, varje hel minut, gör 4 burpees, därefter samla reps till wodden. En sån wod kräver lite stragegi. Jag insåg ju att jag no way in san josey kommer att klara den under time cap så jag ställde in mig på 120 burpees. Ska jag orka det kan jag inte göra dom fortare än 30 sekunder / 4 stycken. Jag kommer också att behöva 10 sek vila varje minut. Återstår 20 sekunder per minut att göra övningar.... Ja ni hör ju. Inte lätt att få ihop det där! Jag hade en 16 kg kb i svingarna, försökte mig på att göra liggande bröstpress istället för armhävningar men axlarna var helt döda så jag gjorde stående mot vägg och det gjorde SATANS SÅ ONT ändå. (jävla förbannade axelhelvete!), thrusters med 6 kg kb (ynkligt, jag vet, men vis av förra wodden med burpees och thrusters tänkte jag vara smart). Sedan kom jag till 40 situps innan time cap. Bra påhejad av övriga, även om deras röster var lite långt borta och jag faktiskt inte såg något annat än mattan... tunnelseende, förändrad hörsel... ja ni hör ju. Kollaps big time. Nåväl. Till slut är time cap där och jag får lägga mig ner och dö. Jörgen kommer me en blöt handduk och som vanligt så reser jag ju mig upp, igen. Men idag var det fanimej plågsamt. Riktigt plågsamt. Men ge upp, det gör jag FAN ALDRIG. Punkt. #envisareänjordensallaåsnor #wedontstopwhenwearetiredwestopwhenwearedone


TACK JOHANNA! Du var grym! 💓

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag blir väldigt glad om du vill kommentera med pepp eller tips eller bara säga att du har läst! /Marina