Dags att ge den inneboende latmasken sparken

När man egentligen har alla förutsättningar, när det utifrån verkar finnas få hinder och mest en välkrattad gräsmatta, eller välpistad backe / nyasfalterad väg - whatever - men ändå är tröskeln för att ta sig iväg skyhög? Whats up liksom?  Jo jag vet, den bästa träningen är den som blir av, men jag tror inte att 15 halva squats när jag sätter mig i soffan liksom räknas ;)

Jag har gjort många försök de senaste 9,5 åren (post-kids ni vet), men alla slutar på samma sätt... i sanden, och så åker huvudet efter som en struts, Och så tycker jag synd om mig själv för att jag inte kan klara av något så enkelt som att få rutin på lite motion i vardagen, (när alla andra i viktminskningsgruppen gick ner 5-10-15 kilo så gick jag ner 1,5), och jag kan inte för mitt liv förstå varför? Jag tycker jag kämpade lika hårt, var lika noga med maten och jag hade nog kanske bäst förkunskaper om vad som krävs. Men ändå. Frustration och ridå.




Jag är inte heller så där väldigt bra på att pressa mig själv, jag tappar målet och tänker att nu är det nog bra nog (helt bakvänt att jag i resten av livet kämpar med att göra just det, nöja mig med good-enough!), så att träna på egen hand funkar liksom inte. TRX-banden i källaren är det mest kidsen som har roligt med och de gånger jag tränat för en bra instruktör inser jag ju hur mycket mer jag kan! När instruktörens "din träning - dina resultat" ekar i huvudet och benen värker, DÅ känns det ju så sabla bra så varför når jag inte dit själv?

Rutiner, processer, struktur, målfokus - det är ju det jag är bäst på - i alla fall på jobbet, och ska vi vara ärliga för bra på i många sammanhang, spontanitet och flexibilitet får ofta stryka på foten. Men inte när det kommer till min egen hälsa. Varför?

Träning ska vara roligt, men på sista tiden har tom tröskeln för att ta mig iväg till den träning som faktiskt är kul (Zumba!) varit högre än Mount Everest, så när blir träningen så kul att tröskeln monteras bort?

Jag läser motivationsböcker, nu senast "Vart är du på väg och vill du dit" av Christer Olsson, en verkligt bra bok men inte fick den mig att prioritera min hälsa inte. Vad är det för fel på mig? (Jo, jag fattar att boken inte kan hjälpa mig utan att jag måste hjälpa mig själv, men jag är lite lat och gillar genvägar.)

Ett av alla mina försök, nya coola tights - funkade väl i några veckor ;)

Jag har tid, jag har möjlighet jag har stöttning, jag har en av världens bästa instruktörer inom träning och hälsa i min absoluta närhet. Så slog det mig, Jesper Juul - den kände barnuppfostringsgurun - säger "om det du gör inte fungerar - gör något annat" - Så enkelt, så genialt, så självklart! Så applicerbart på livets alla områden så jag tänkte till ;) Ett annat av mina personlighetsdrag är nämligen att jag är, vi kan säga ekonomisk, så nu har jag köpt 20 timmar med en personlig tränare på Motionshuset i Falkenberg och dom ska jag minsann klämma ut maximalt ur!

Det blir en balansgång mellan målfokus och att hålla prestationsprinsessan i schack men jag tror att jag klarar det med litte help from my friends!

Så, nu är det dags att ge min inneboende parasiterande latmask sparken för gott. Bye Bye du är inte längre välkommen, jag byter ut dig mot Gustaf :-P