söndag 16 september 2018

37:4 Rehab #9 om utebliven ångestdämpning

Ikväll hade jag hunnit ro. Jag hade behövt det. Endorfiner alltså. Men jag kunde inte förmå mig själv. Fuskade på sista seten också.

Träning har dom senaste åren varit mitt sätt att hålla depression och ångest på avstånd. Att det fungerar vet vi nu genom tex Anders Hansens forskning. Det blir snabbt väldigt tydligt exakt hur stor betydelse det har för mig och mitt psykiska mående. Utan den är min hud väldigt tunn. Och skör. Och ångesten lurar nu precis runt hörnet varje vaken minut, tårarna bränner bakom ögonlocken och livet känns plötsligt som en gigantisk uppförsbacke utan mål och mening.

Rehab idag genomfördes men utan nån direkt kvalitet skulle jag tro.

Fördel att träna efter mörkrets inbrott är att fönstret blir en spegel. Vi är ju annars helt spegellösa vilket oftast är bra men för mig nu lite av en begränsning.

Här är två av mina jätteroliga övningar 🙄😜

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag blir väldigt glad om du vill kommentera med pepp eller tips eller bara säga att du har läst! /Marina