lördag 4 mars 2017

Om att traggla vidare mot nya höjder ;-)

Bit hop och gör det. Det gör bara ont, det är inte farligt. En minut i taget. Ett steg i taget. Upp, upp. upp. Trust the process och progress not perfection. Mantran jag maler runt i huvudet när jag är där jag är nu.

Att bli sjuk mitt i formtoppen gör fallet desto högre ner hit, men jag har tagit mig upp många gånger förr och jag kommer att göra det igen. Trust the process. Gör det du vet fungerar. Inte tänka bara göra. Men h-vete vad kroppen kämpar emot! Varenda millimeter av varenda muskler måste övertalas att göra varenda rörelse, ingenting kommer av sig själv eller gratis. Men jag tänker vinna över min kropps motsträvighet, den här gången också. Punkt. För träning gör mig så himla glad, lycklig, varm och gör att jag mår så himla bra!



Idag ett thaipass med avslutande extremt välbehövlig yoga signerad Erica. Stretchuppvärmning startade vi med och sedan enkla mitsövningar raka slag med fokus på att verkligen slå ut slagen och sedan sparkar med fokus på att få till en bra vridning. Kul att jag fick positiv feedback på sparkarna även av Bi idag! Ska bli intressant att se vad Madde säger när jag kör nästa pass med henne den 16 mars.

Svettades mest idag gjorde jag under yogan, vi fick göra en apsvår övning där vi skulle stå på ett ben och därifrån ta oss upp till "flygplan" - höftböjaren krampade rejält kan jag säga! Men du är grym Erica. Tack!


2 kommentarer:

  1. Men BAJS!! Förlåt. Jag skrev en lång kommentar och av någon anledning kopierade jag inte innan jag tryckte "publicera" (det gör jag typ alltid på alla jäklans bloggar men inte den här gången) så nu försvann den. Det kan vara så att blogger har ett gnällfilter som den fastande i: det var nämligen en rätt negativ kommentar om mina egna tillkortakommanden och trasiga fysiska förutsättningar som gör det brutaltungt psykiskt att komma tillbaka... MEN! Jag är säker på att du är supermycket starkare än jag och är i full fart och form igen innan jag ens kommit på tanken att snöra på mig dojjorna för en promenad... <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sämsta skiten med blogger, kommenteringsfunktiones nästan hundraprocentiga buggighet. Jag är säker på att den där kommentaren fyllde sitt syfte genom att du skrev den. <3 Fördelen med att ramla ner hyfsat ofta i den här "gropen" är ju att man blir van att klättra upp. Jag börjar liksom lära mig topp-dal-topp-dal-topp-grejen nu. Trust the process. Och jag ÄLSKAR ju min träning så det är inte svårt att göra den. Bara att vara nöjd med mellanmjölk ett tag. ;-)

      Radera

Jag blir väldigt glad om du vill kommentera med pepp eller tips eller bara säga att du har läst! /Marina