Om att vara på botten och kravla runt...

Vågade mig iväg på ett träningspass idag, hade den uttalade ambitionen att ta det lugnt, jag hade inget val, så kan vi säga. Kände mig så sjukt otränad, i dålig kondition och kroppen stretade emot varenda liten centimeter den kunde. Så återställd är jag inte, så kan vi säga. Genomförde passet, gjorde jag. Mission completed!

Underbara fina Anna peppade och tyckte jag gjorde det bra (tack vännen men det var den vitaste lögn du har dragit tror jag 😉 men jag uppskattar den! ) Fina träningsvänner växer inte på träd! ❤️️ ❤️️ ❤️️

Vi började med hopprep och jag fick använda mitt nya fina lätthoppade rep ;-) kanske inte helt kampsportigt men jag tänker göra två flugor på smällen och lära mig hoppa bättre med ett rep jag kan behärska och som förhoppsningsvis också ger mig bättre resultat på woddarna.

Sedan var det skuggboxning. Löjligt trött, svettig och yr redan här. Yr. Alltså av att göra EN rundspark. Löjligt. Irriterande. Samlade mig och fortsatte. Sedan ytterligare skuggboxning men med fokus på explosivitet. Ännu tröttare.

Idag körde vi sedan handmitsar (jab-cross-hook-cross-knä) ett par ronder var. Totalt genomsvett efter två ronder, svårt att andas. Yr. Ni hör ju, usel kondition, usel. Well. även dom här passen tar slut, som tur är och idag fick vi avsluta med lite kick-block-träning och sedan en kort fysrunda. Nu är det bara att ta tag i det här och klättra upp, för när man kravlar runt här nere på botten så finns det bara ett håll. Uppåt. Blev jätteglad över att Kalle kom fram och gav positiv feedback, DET behövdes idag vill jag lova!  Nu är jag ett pass närmare min nästa formtopp. Sådetså.